måndag 26 oktober 2009

Koner är bra

Har ridit några pass i lugn o ro efter min deppiga träning sist. Och det känns bättre nu :)

Bästa passet fick jag till i lördags, då kändes det riktigt bra av o till. Jobbade mycket skritt först, gav mej tid att hitta mej själv och inte bry mej så mycket om Ville. Det är det som fungerar bäst, bara så svårt att hålla fast vid. Så lätt att focus hamnar i handen och då blir det stumt och tråkigt. Komma ner i sadeln, armbågarna still och att vara mjuk i handen. När det kännns som att jag inverkar med armbågarna och inte handen blir det bäst.

Jag satte ut koner i en fyrkant på ena volten innanför spåret. Bra hjälp att veta var man är. Närheten till konerna i hörnen bestämde voltens storlek. Det var oxå bra att vända igenom från olika håll och göra små volter runt konerna. Helt klart bra, här gäller det att rida varje steg. Och man märker när det faller iväg inåt eller utåt.

Han kom ihop sig riktigt bra tycker jag. Och avsaktningarna blev mer distinkta och utan att han slog sig loss i handen.

Försökte göra likadant idag, fast det gick sämre. Dels kändes han lite seg, dels kände jag mej väldigt låg och då blir det svårt att förmedla energi. Men han var lydig o fin även om vi inte fick till det riktigt.

Kattis var o skulle sko i fredags men tyckte inte det var något att ta så hon bara bytte lite söm här och var så att skorna inte ramlar av.

I lördags var jag upp till Kvilunda och tittade på lite hoppträning. Det var några av dem som tränar för Camilla inkl henne som hade bokats ett "pass för dressyrtanter" Kul att titta, blev lite sugen faktiskt. Vet inte vad tränaren hette, träning fre o lördag i olika grupper. Kul att se Camillas spanska hingst. Han hoppade riktigt fint. Hela gruppen gjorde bra ifrån sig, man ser att en bra dressyr är viktigt. Stannade inte kvar och tittade på nästa grupp men jag såg när de kom in och det var väl mer hoppinriktade ekipage. Så där var det nog inte samma välridning.

Kan jag bara övertyga mej själv att Ville går att reglera i lite högre tempo så kan jag helt klart tänka mej att vara med. Fick lite flash back från unghästtiden då vi faktiskt hoppade en hel del. Vågade jag då borde jag ju våga nu ;)

Nu närmar det sig installning för Villepojken. På lördag åker Fiamma så då kan han få flytta in. Vet inte om han vill egentligen. Trivs nog rätt bra därute. Han är så glad och tillfreds tycker jag. Vore det inte för regnet så skulle han gärna få vara kvar hur länge som helst. Cixi håller honom sällskap, tack för det Johanna.

Avdelning tråkigheter:
Anette o Johanna har bestämt sig för att byta stall och lämnar oss till 1 dec. Jättetråkigt tycker jag. Blir inte detsamma där nere utan dom. Ni kommer att saknas mej, hör ni det!

torsdag 15 oktober 2009

Jag tror jag ger upp

Usch vad trist det är när det inte funkar. Jag får inte ihop det.
Varit iväg på träning i kväll och det känns inge bra alls. Bara som att jag rider in spänning i Ville och tvingar honom snurra runt i en evig karusell.
Jag förstår verkligen inte vad det är jag är ute efter. Eller jo, dom få stegen som blir bra känner jag igen. Men HUR jag ska komma dit och HUR jag ska korrigera fattar jag helt enkelt inte.
Det känns som att det funkar hyfsat bra när jag rider själv, men inte när jag kommer till träningen. Rätt ok i början, känner in och får honom att slappna av. Men ju längre vi håller på, ju sämre blir det. Till slut sitter jag med spända händer som far omkring och lever sitt eget liv. Kroppen faller ihop och jag har ingen aning om var jag är. Ligger två steg för sent hela tiden.
Rid på innern, halvhalt på yttertygel, ingen ytterskänkel. Inner skänkel jobbar men bara om han går emot i handen. Eller hur var det nu?
Just nu känner jag mej bara gråtfärdig och undrar om jag nånsin ska få ihop det här så man kan lämna det eviga snurrandet och rida lite roliga övningar.